sossefasoner

Kanske ska fortsätta traditionen med att säga ett ursäktande hej varje gång jag skriver ett inlägg efter en längre tid. Men det är mycket som händer just nu irl (haha, rolig man är) vet ni så man hinner inte alltid med. Men ni kan ju få veta den största saken som hänt, nämligen:


(Att jag lyckas dra in facebook i allt? Haha). Men så är det iallafall. Jag som trodde jag skulle vara singel tills jag blev runt 50 (och då blev tillsammans med mina 8 katter) fick min kärlek långt tidigare än väntat. Så alla tjejer som sitter därhemma och suktar efter sin första true love, så är det värt väntan. Även om dryga 17 år kanske inte är så mycket väntan, egentligen. Haha ^^, men jag hade tur. Och jag är så lycklig och glad just nu. Föga förvånande för er kanske är att det just är Ibbe som nämndes i Göteborgsinlägget som jag numera kan kalla för pojkvän. Jag kan inte med ord beskriva för er vad mina känslor är för den killen. Men han är den som alltid finns där, oavsett vilket humör jag är på, alltid gör mig glad och hans närhet gör att allt annat försvinner (även när han retas, ha ha ha), han säger till mig att jag är vacker när jag känner mig som hemskast och fulast. Han gör allt så rätt och är så perfekt. I andra ord, hoppas jag att jag gör honom minst lika lycklig och

Jag älskar dig, Ibbe ♥